Det är lustigt det där att varje gång jag dricker alkohol efter ett lite längre uppehåll så blir det första fyllan all over again. Tyvärr följer inte bakfyllan samma mönster, i sådana fall hade den varit obefintlig och det kan jag inte påstå att den är i dag. Inte ens i närheten. I går var jag en sväng på grafikskolans partaj och det var länge sedan jag var under samma tak som så många människor i min bekantskapskrets. Det är knäppt hur många ytligt bekanta man faktiskt har lyckats skrapa ihop genom åren. Jag kom i alla fall till sans någorlunda tidigt och vinglade hem över Skanstullsbron. Min bästa fula tjocktröja blev kvar, tror även att jag fick med mig någon annans svarta halsduk i stället för min egen.

 

I morse när jag satt och åt jordnötssmör direkt ur burken och försökte fokusera blicken kom mor och viftade med en bunt deklarationspapper adresserade till mig. Jag förstod naturligtvis ingenting av dess innebörd eller vad det var meningen att jag skulle göra med dem, men visste att jag när alla andra får skatteåterbäring kommer jag ha restskatt att betala. Dubbelkollade i alla fall med föredetta bankkvinnan mormor som också satt vid frukostbordet. Jag hade tydligen helt fel och kommer att få tillbaks pengar i alla fall. Massor med pengar. Jag blev på lite bättre humör.

 

Nu ska jag trotsa bakfyllan och ge mig ut i världen. Tror att jag och Susanna ska fika som de ladies vi är. Först ska jag sminka över finnen som lyser  i pannan på mig (kanske kan maskera den som en bindi) och duscha mig i någon av mammas alla parfymer som luktar tvål. Resonerar som så att man kan ju i alla fall försöka vara fräsch på utsidan. 

 

Här är en bild på en annan dam jag har fikat med många gånger. Ni får låtsas att det är jag eller S på bilden.